...ett sånt där ställe...
Har burit papperskassar ganska länge
tänkte alltid jag skulle göra det
såg mig själv som en dammig vägmadam
minns honom, den ryske dirigenten,
som alltid hade sina bruna NK-kassar, av återvunnet papper,
ställda vid sina fötter medan han i tysthet
dirigerade någon symfoni för alla
på spårvagnen
Att återkomma till
ett sånt där ställe
som man innerst inne vet inte finns
och ändå bär man dit
sina kassar
Kommentarer
Trackback