shamanen07

Jag upprätthöll under hela min barndom en manisk produktionstakt och utforskade alla uttrycksmöjligheter. Visserligen satt jag mycket framför TV:n, vilket präglade mig mycket. Men jag gjorde också pianokompositioner, läste mycket och skrev teaterpjäser som ibland uppfördes av grannbarnen, och romaner. Jag har i efterhand sett på denna produktivitet som en överlevnadsstrategi, och ett försök att kontrollera något i en i övrigt oförutsägbar tillvaro.

Eftersom jag ofta tecknade flera timmar dagligen under hela min uppväxt så finns det ett rikt material. Ur detta har jag valt att ta med några särskilt representativa bilder på min utställning, som tydligt visar vilken tid jag levt i, och där det finns paralleller till de bilder jag gör idag. Mitt bildskapande har från början varit ?spretigt?, med såväl stilleben och porträtt som abstrakt, färgstarkt måleri, och bilder ur mitt inre såväl som mer illustrativa. I denna utställning finns exempel från alla mina stilar, och samtidigt har jag önskat närma mig en syntes mellan mina uttryckssätt, och kanske främst i förhållande till bildskapandet genom mitt liv. Jag ser mina bilder som berättande, och det finns ofta en text förknippad till varje bild.

I många år har jag känt att jag burit en massa bilder och berättelser och jag tänker att jag ska göra mitt bästa för att få ur mig så mycket som möjligt innan döden slår till - för den tycks flåsa en i nacken efter cancern...som sagt; min läkare sa förstående till mig; "Jag vet, jag vet...nu är varenda liten snuvighet genast hjärnmetastaser!"